LUCY

Lite i taget. Som att krydda med alla kryddor i skafferiet för att man så himla gärna vill att det ska smaka gott. Då flyr vi vind över våg bortåt illa kvickt. Det är myckenheten som skrämmer och avskräcker. Det är då vi rynkar på ögonbrynen och blir skeptiska och misstänksamma och ändrar oss. Det fläktar mycket dessa dagar. Och vinden bär doften med sig, för att vi ska kunna avslöja baktanken. Blow my mind. Det regnar inte bort.